Varför det kanske inte är sant…

Det känns som om jag är i ett sorts limbo. Jag mår inte längre lika illa, känner mig oftast inte lika uppblåst. Vilket gör att jag inte känner mig lika gravid. Det är som om det kanske inte finns där. Jag kanske bara har inbillat mig allting. Jag har slutat att träna, äter massor av ostmackor så det kanske bara är en effekt av fel mat och lathet. Det är drygt 1 månad kvar till ultraljudet så mellan nu och då får jag tassa runt i mitt limboliv och fortsätta känna mig lat och fet. Det enda som stör den bilden är den uteblivna mensen och det faktum att graviditetstestet visat positivt. Och såklart – icke att förglömma – mina två gigantiska, ömmande bröst som snart växt sig ur alla mina bhs.