Nytt hemresedatum!

Qatar? hallå…hallå…

Sådärja, efter en mängd telefonförsök insåg vi att vi inte skulle få tag på flygbolaget Qatar den vägen utan åkte istället till deras kontor igen. Denna gången var kön lite kortare så vi stod kvar och fick till slut prata med dem. Vi började med att säga att vi är så snälla människor att vi kan vänta med att flyga hem om någon behöver flyga hem före oss.

-NÄ, svarade Qatar, så kan ni inte göra! Nu skriver vi upp er på en lista och ringer er så fort vi vet om, när och hur ett plan kan lyfta från någonstans i Thailand. Stå beredda och packade, vi kan ringa när som!

-Men.., sa vi lite snopna, okejdå….

-Fast om ni hellre vill kan ni få flyga hem 8 december. 

Det tog vi direkt. Vi får en hel vecka till här vilket inte gör oss ett dugg. Sen är det skönt att slippa stå på vänt och kanske få ett telefonsamtal mitt i natten som säger att NU kan ni få flyga hem. 

Så nu har vi plötsligt fått 7 nya dagar i förtidig julklapp här. Hurra!

I morgon ska vi till Immigrations för att förlänga vårt visum som går ut om 3 dar. De säger att det inte ska vara problem om visum går ut under den här rådande situationen men vi vill inte ta några risker.

7 nya dagar i ett paket?
Nä, det är Hermans födelsedagspresent som Farmor och Farfar skickade med. Det var en superfin liten foto-saga och en slant att köpa roligheter för. Tack tack tack, hälsar en mycket glad Herman!

Äntligen Bangkok

Efter 12-13 timmar i bil från Phuket har vi äntligen landat i Bangkok. Vi hyrde en van med 2 chafförer som turades om att köra. Ca 6 stopp hann det bli för kisspaus och matinköp. Jag och Herman sov rätt okej, Lelle något mindre. Väl framme i Bangkok har vi nu tagit in på vårt hotell, sovit några till timmar samt ätit en stor frukost. Än så länge märker vi inte av några oroligheter och gissar att vi inte kommer märka så mycket av det hela heller. Snart beger vi oss ut i staden för lite kul shopping och god mat.

Still stuck in paradise

Herman plockar stenar i badrummet och undrar samtidigt – var är alla mina födelsedagspresenter?

Vi sitter fortfarande fast här i paradiset. Vid midnatt meddelade Air Asia att de ställer in ytterligare en massa flighter. Bland annat det plan som vi skulle flugit upp med i morse. Vi hade det på känn. Nu har vi kontaktat Kids-on-board, den bilservice som finns här på Phuket och som har bilbarnstolar i sina bilar. De kommer fixa bussbiljetter till oss så att vi kan ta bussen från Phuket Town ikväll. Fast vi håller lite koll på Thai air och Air Asias hemsidor i hopp om att hitta en enklare lösning för färden upp till Bangkok. 

Sol, sand och hav i alla ära men mycket av tiden går just nu åt till arrangemang av olika slag. Samtal till förbokat hotell i Bangkok, flygbolag, hotell här i Phuket etc etc. Mycket tid spenderar vi på rummet, just nu med fördragna gardiner eftersom vår lilla 1-åring somnat in i sin förmiddagssömn.

Vi återkommer med lägesrapport längre fram.

Herman rocks big time!

Det största grattiset någonsin till den bästa Herman i världen! 1 år idag! Hurra, hurra, hurra!

I morse på balkongen, en superbäst ettåring äter frukost.

Här kan du läsa vad som skrevs om Herman för ett år sedan.

Snart läggdags

Läget är i ett stand still just nu vad vi kan utläsa av mediernas bevakning. Flygplatsen är fortfarande occuperad av ca 8000 demonstranter. Tydligen är det fortfarande en massa turister kvar och vatten och barnmat börjar ta slut. 

Här i paradiset har Herman just somnat in för natten och Lelle och jag har börjat titta på tåg- eller bussmöjligheter upp till Bangkok under morgondagen. Eftersom det finns stooooor risk för att flygplatsen är fortsatt stängd i morgon så gissar vi på att vi inte kommer flyga med Air Asia vid 9-tiden som var planerat. 

Utöver det har vi tagit det rätt lugnt, ätit hos dansken mitt över gatan, badat i havet och poolen och tuggat lite cashew. Snart är det dags att krypa ner under täcket, kolla film och somna in. Så vi säger godnatt så länge och återkommer under morgondagen – om den inte bara blir en enda lång resa.

Tittut! Hermans just nu absoluta favoritlek.

Herman latar sig och undrar stilla: när får jag shoppa loss i Bangkok igen?

Det är så synd om Svenskarna

Ja, då är det så här att flygplatsen i Bangkok fortfarande är stängd. Demonstranterna har tagit kontroll över kontrolltornet och vägrar släppa den nyvunna makten förrän den nuvarande regeringen avgår säger media. Typ.  

Och visst är det väl lite synd om oss som missar en dag eller tre i Bangkok men annars har vi det ju rätt bra här på stranden. 

Och visst är det supertrist att behöva sova på hårt golv eller inte få mat på ett dygn men ibland blir jag så arg på alla dessa Svenskar som ringer hem till Sverige och klagar över situationen. 

-SNYFT, vi har fått en hemsk avslutning på vår månadslååånga semester. Våra barn får kall välling och vi får ingen information, gråter Svenskarna ut i pressen.

- Jag måste förklara för min chef varför jag inte kan komma och jobba imorgon, gråter nästa Svensson.

Till texterna finns även bild på den mycket ledsna och arga Svensson.

Ja, STACKARS ER! Men så här är det. Get a grip!

Visst, jag hade säkert darrat en del jag med om jag satt fast där på flygplatsen. Blivit arg och sovit dåligt. Livet går inte alltid som man tänkt sig. Det är ett äventyr. Thailand har haft oroligheter ett bra tag. Man tar risker genom att resa. Eller ens gå ut genom dörren. Eller när man till och med vaknar. Detta är livet, Svensson, och det är bara du som kan göra det bättre. 

Här nere hos oss lyser solen fortfarande. Lelle och jag funderar just nu på om vi ska vänta till imorgon och hoppas på att flygplatsen öppnats igen eller om vi ska ta bussen från Phuket town redan ikväll. 12 timmar på en buss känns sådär men att sitta här och vänta ut tiden är inte heller så roligt.

Återkommer senare.

Herman roar sig med en Thailändsk massös i väntan på resan till Bangkok. 

Strandsatta i paradiset

En liten trevlig (eller inte) demonstration har gjort oss strandsatta i paradiset. Tack vara en anstormning av demonstranter med diverse tillhyggen i sina små labbar har Bangkoks nya stora flygplats stängts av för massor av trafik. Vår trafik bland annat. Planet som skulle starta från Phuket airport 14.55 har blivit cancellerad. Kanske borde vi vara superglada över att få ytterligare en dag på stranden men vi såg fram emot våra dagar i Bangkok och blev lite sura över hela situationen istället. Så nu sitter vi här på vårt vackra hotellrum, blickar ut över havet och hoppas på att kanske få plats på en senare flight. Vi kommer annars ta ett kort på alla oss tre med gråt i ögonen och lite smustiga, trasiga kläder och skicka in till pressen:
”Panik – svenk familj fast i paradiset. Samla in pengar så de kan ta en privatjet tillbaka till shoppingparadiset Bangkok.”

Uppdatering: 
Vi har lyckats bokat om vår flygbiljett till i morgon men eftersom situationen på flygplatsen är rätt allvarlig just nu så vi får vänta och se vad som händer och om vi får flyga i morgon. 

Trots att flygplatsen i Bangkok är stängd verkar Herman glad. Som om han inte bryr sig liksom. Skumt.

Jobbigt jobbigt med värme sand och saltvatten, suckar Lelle som såg fram emot att resa bort från allt elände.

Vår utsikt medan vi ringer flygbolaget.

Herman passar på att öva stripaerobics. Eller föresten, han kanske bara leker tittut. 

Lelle och Herman förbereder gröt i väntan på att flyget till Bangkok ska börja flyga igen.

En lite trött och förkyld Herman. Men glad!

Killarna Breitholtz tar sig ett bubbelbad.

Private Heaven

Underbara Kamala. Det var som att komma hem. Precis så kändes det när vår stora bil körde in genom staden. 

Efter att ha bott 5 nätter i Bang Tao och 2 i Natai så törstade vi efter ett ställe som kunde erbjuda bra beach men också bra restauranger.

Bang Tao i alla ära, det var fint men faktsikt lite tråkigt. Vårt boende var dock fantastiskt så det lyfte hela stället. Men det hände inte så särskilt mycket och beachen var sådär. Lite trist helt enkelt. Kanske kommer Bang Tao kännas bättre om något år för det byggs massor där just nu. 

Natais boende var oxå helt fantastiskt men låg mitt ute i ingenting. Vi fick ta en bil 10 minuter för att kunna handla blöjor och vatten. Beachen nåddes också med bil. 

I Kamala finns massor av små butiker, skräddare (såklart) och en mängd små restauranger längs stranden. Och så vår privata himmel. 

Vi bokade in oss på Layalina. Redan hemma i Sverige spanade vi in deras underbara hotellrum på nätet. Och här trivs vi. Fast lite vierd känns det förstås att sitta på toa och stirra rakt ut mot havet. Men då är det bara att dra ner persiennerna. Tar vi sedan spiraltrappan upp har vi en 40 kvm stor terass med solsäng och dusch. Sweet! I går satt vi uppe i vår privata himmel och tuggade cashew, tittade på solnedgång, drack lemon shake och lite senare stirrade vi på alla vackra stjärnor.

Ett litet mörkt moln har dock smugit sig in på vår klarblå private heaven: Lelle och Herman verkar vara förkylda. Igen. Så efter att ha ätit en stor frukost på vår balkong (söt mango, färskpressad annanasjos, bananpannkaka med sirap…) så segar vi lite på rummet. Då är det förstås extra härligt att ha ett bra hotellrum. Annars kunde vi inte haft det bättre.

En del av Kamala Beach genom Google Earth. Vi bor precis vid det där vattenutloppet. 

Kamala Beach genom Toves kamera. Utsikt från Private Heaven.

Herman äter frulle på balkongen. Filippa:  Mangon är sweeeeeeeet! 

Vårt hotellrum. Persiennerna på toan går att dra upp så man får fri utsikt över havet. Och vi har bubbelbad ifall vi skulle frysa. 

Our own private heaven.

Hej då sålänge!

Vi har checkat in men var är Britney?

Tove & Lelle leker amerikanska film-poliser i Patong och har därför köpt hela 6 st munkar. 

Igår checkade vi in på Hot Spring. Ett helt fantastiskt hotel mitt ute i ingenting. Här finns spa, stor pool, heta källor som värmer vattnet till 40 grader i 2 hot spring pooler. Jag skulle rekommendera detta till vem som helst som söker total privat semester, lugn och romantik. Men det saknas en mycket viktig sak. Närhet till beachen. En lång pir är byggd rakt ut mot beachen som vi ser från vårt fantastiska hotellrum i två våningar. Men piren tar slut precis innan man når sanden och längtande står vi kvar på bron och drömmer om havet. Därför har vi nu bestämt oss för att packa oss vidare och dra. Sa nu blir det leta leta leta för att hitta våra sista dagar på stranden. Återkommer snart med rapport om vart vi hamnade.

P.S. Jag letar efter Britney Spears. Är helt saker på att hon är här. Detta är ett typiskt hotell som gömmer kändisar. Fast de gömmer sig troligen i hotellets lyxiga villor med egna hot spring pooler och utomhusbadkar. Nåja – känslan av att Britney kanske ända är här räcker för mig! :)

C U Later!

Sista badet i Bang Tao.

Herman reser säkert med företaget ”Kids On Boards” bilar. 

Handdukssvanar har attakerat sängarna på hotellet i Natai. 

Tove på väg att äta king prawns i vitlökssmör.

Vårt hotellrum på The Hot Spring i Natai. 

Piren ut mot den onåbara beachen.

Tove, Herman och mr Superman längst ut på piren, i väntan på drinkar och cashewnötter.

Utsikt över Hot Springs ägor. 

Vilket barn

De ringde från en klädbutik idag och undrade om det var jag som glömt kvar mitt barn där. 

Det känns som om det skulle kunna hända. För ibland när jag tittar på dig så tänker jag: Var det inte tomt här nyss och så plötsligt sitter du uppflugen på min arm? Det är en sådan konstig känsla. Plötsligt en dag var du bara där och jag har inte riktigt helt förstått att du nu alltid kommer vara där. Bredvid mig och i mig och runt mig – min kärlek till dig och din till mig. Du är underbar!