Borren

Jag har precis haft världens mysigaste nattning. Tror dock inte Herman kände riktigt likadant som jag.

Vi gick som vanligt in och la oss i hans stora säng (numera sover han inte i sin spjälsäng utan på en madrass på golvet). Småpratade lite och DÅ drog Lelle igång borren på andra sidan lägenheten. Mmmmmmrrrrrrrrrrrrr lät det genom väggen. Inte särskilt högt eller så. Men Herman gnydde som en liten fågelunge och drog sedan mig så nära sig som han bara kunde. Hårt höll han sedan om min hals och så fort jag försökte röra mig så grabbade han tag hårdare. Jag klappade lite på huvudet och nynnade i örat på honom och han somnade så. Och det var så attans mysigt. Måste kanske låta Lelle gå loss med borren fler gånger.

Svårt att vara en shopoholic

För er som inte visste detta redan – det är inte säsong för att shoppa bikini, herrlinen eller sandaler.

Bridezilla in the night

- Du håller på att bli lite av en bridezilla nu, säger Lelle precis när vi ska gå och lägga oss.

Sådana fraser får mig så oerhört avslappnad så jag somnar direkt. Inte. Nu sitter jag stirrig i soffan och funderar över VAD exakt det är jag gjort som fått Lelle att tycka att jag är det minsta lik en bridezilla. QUE?! Jag kommer ha mardrömmar om jag somnar. Kollar på Melrose Place istället för att lugna mina nerver.

Men se här kommer lite utlovade bilder från möhippan:

Jag utanför porten kl 10.45. Blev hämtad med stilig bil och körd till café Petit France på kungsholmen. Blev dock stående ca 35 min på Liljeholmsbron pga vägarbeten i Hornstull. Men det var en trevlig förare så det var helt ok. Jag var bara så nervös.

Min sockriga frukost på Petit France.

Sen blev det Poledance för alla tjejerna. Monkan gjorde en snygg snurr.

Efter en helkroppsmassage samlades vi hos en tejejkompis och åt snittar och drack bubbel. Följt av thaimat och vin. Massa roliga frågelekar och kul tjejsnack.

Sen blev jag bjuden på drinkar på fantastiska Grill. Därefter dtöp en av tjejerna in i en taxi och hem. Vi andra drog vidare till…

…Hotellet på Östermalm för att dansa. Tyvärr fans inget dansgolv men Becca hade bokat stort bord så där gick det superbra att stuffa runt. Alla var på värsta partyhumöret och dansade gärnet runt de 5 roséflaskorna någon beställt in.

(Jag utanför porten ca 02.30)
Vid hemgång stupade nästa tjej som fick föras hem i taxi med mig och två till. Efter fylledramat delade jag och syster taxi och jag kom hem oskadd och lite vinglig. Härligt bakis och skakis dagen efter.

Min älskade Herman

Jag var borta från Herman hela dagen igår. Kom hem 10 min innan han skulle sova. Jag tog nattningen. För den är så himla mysig ibland. Och speciellt när jag inte träffat honom på flera flera timmar. Det känner han av. Så då vill han ligga så nära mig det bara går. I vanliga fall bryr han sig inte alls men nu ska vi vara som en person. Han somnade på min arm. Och det är då man känner att man bara vill äta upp honom. Att man inte får nog. En sån oändlig kärlek. Mera mera, viskar jag och snosar Herman i nacken. Han ger en snarkning tillbaka så jag tassar tyst ut i vardagen igen.

Hello shopoholics!

Nu har bruden ett halsband. Bara bikini kvar.

Runthalsenångest

Vafanskajaghaförhalsbandtillklänningen? Bridezillapanik i skärholmen!

Rapport från the grand opening

Nya gallerian i liljeholmen öppnade idag. Det ville tydligen hela stockholm vara med om så det var packat med folk, kö ut från butikerna och inte tillräckligt bra priser så jag drog till fantastiska färgfabriken och åt lunch med pappa istället.

Liiiite ont i armen nu…

….har klarat mig helt utan besvär än så länge. Men nu börjar armen kännas lite ond. Aj aj.

Nu är jag influensavaccinerad

Det gick på ett kick. Känner inte av någonting. Än. Varken ond arm eller feber. Dock är jag hungrig som fan.

Mhm…

Jag ringde Herman igår. Hej, Herman, sa jag. Det är inte så lätt att föra en konversation med honom. Mest är han tyst och låter mig pladdra på. Vilket i o f passar mig rätt okej. Men ibland slinker det fram små ord även från Herman: mhm, mamma, ja, Tim, mmm… Det är hur gulligt som helst. Och det är så gulligt att han lyssnar på mig, tar in och svarar. En början till en livslång tvåvägskommunikation. Jag och Herman.