Jo, jag glömde ju att berätta följande om Herman, när vi hade hand om honom hela dan.
Det skulle ju bli Halloween och mormor visade honom bilder på pumpor. Vid Rosendahls trädgård hade de också jättepumpor. Herman lärde sig snabbt att säga ”Stor pumpa”.
När vi kom hem under eftermiddan ville Herman ligga och vila. Jag la mig bredvid honom och undervisade honom om en del av kroppen: här är ögonen, här näsan, här öronen. Sånt visste han.
Jag pekade på hans bröstkorg och sa att där inne fanns ett hjärta.
Ärta, sa Herman.
Nja, ett hjärta, sa jag. Ett hjärta som skickar ut allt blod i hela kroppen. Hjärtat sitter där.
Ärta, sa Herman.
Nja, inte ärta, utan hjärta, envisades jag. Och så visade jag med min löst knutna hand. Hjärtat pumpar, hjärtat är en pump, sa jag. Det pumpar runt allt blod.
Stor pumpa, sa Herman.
Då gav jag upp. Tänk att en snart 2-åring inte ska förstå vad man säger.
/Morfar
