Nu är det över

Sådärja, nu har första gästen gett sig av från ön. Bröllopet i dagarna 3 är över men inte blev det någon skillnad för det. Vid middagen vart det nästan hela gänget igen som åt ihop. Så det känns ändå som om festen bara fortsätter.

Herman vart så glad efter middagen så han babblade på som aldrig förr. Stooor kom loy, säger han och pekar på himlen. Kom loy är rislyktor för er som inte vet. Och så fort han får se platån där cermonin hölls igår pekar han och säger: sång, vavava, och härmar munkarnas vackra chantande.

Både jag och Lelle är helt slut. Vi måste vänta tills Herman somnat men sen åker godispåsar fram, läsk och iste och en dvd-film. That´s what we are doing in paradise just nu.

Soft söndag

Nu är det lugn eftermiddag här i paradiset. Vi har ätit en avslut-på-bröllopet-lunch med alla gäster och känner att vi nu äntligen kan koppla av och att vi inte har några förpliktelser whatsoever längre.

Igår kväll åt vi bröllopsmiddag på stranden. Massa massa vackra tal. Och så släppte vi upp 20 rislyktor mot stjärnhimmlen.

Och såhär såg det ut på morgonen…
(Foto: Mats Larsson)

Inne i duschen

Nu är vi gifta!

Processionen startade kl 7 från stranden med 20 bybor bärandes på bananpalmblad, godis, frukt etc. Lelle i mitten med sin pappa och nya fru på varsin sida om sig. Så tågade de fram mot min bungalow där jag väntade med mina föräldrar. Jag fick inte synas förren förhandlingarna var klara så jag stod och tryckte i duschen och kände mig totalt nervös. Inte inför att gift mig utan snarare inför hela cermonin. Men köpet gick igenom och jag och Lelle tågade iväg mot plattformen där cermonin hölls och där 9 munkar på rad satt och väntade. Vi fick buga och bocka och bära tallrikar (mina händer på Lelles) och ge ut ris och tända ljus och sen chantade munkarna i vacker sång och sen skulle de äta. Till sist fick vi flytta oss till speciella pallar där alla gäster fick lyckönska oss med heligt vatten på våra händer och där vi till slut fick skriva på äktenskapscertifikaten. Nu är vi lagligt gifta.

Sen blev det bad och vila och ösregn med åska och blixtrar och ett underbar tropiskt dunder.

Nu väntar lite mer dricka och mingel med vänner och ikväll blir det fest. Bilder får ni vänta på till senare.

Snart dags

Vår koordinator vill inte att jag och Lelle sover ihop inatt så jag bungar ihop mig med Lena och Lelle sover hos Lasse. Vi har haft dress rehearsal hela eftermiddagen med 4 thailändare som sa olika saker och ingen visste egentligen vad som skulle gälla. Men tillslut fick vi ihop hela cermonin och föste alla våra 40 gäster vidare till Ploy Thalay. Där blev det grillade tigerräkor, hotplates, majskolv och bakad potatis i massor. Det var så supervarmt så jag gick omkring med en klibbig hinna över hela mig. Våra två sista gäster hittade fram mitt under middagen och fick också lite räkor och mingelprat. Herman och resten av barnpatrullen sprang runt och kastade pil, fick ballonger av alla servitörer samt dansade till partymusiken. Sen blev det eldshow, mer partymusik och tillslut hemgång. Nu är klockan halv tolv och jag måste sova för imorgon har Tuen (bröllopskoordinatören) hotat mig med väckning kl 4. Kl 06.30 startar processionen från stranden. Lelle med sina representatörer samt typ 20 bybor ska ta sig genom silver- och guldporten och upp till mina föräldrar för att köpa mig. Sen blir det cermoni med 9 munkar och vatten som ska hällas på våra händer, men mer om det imorgon. Jag är inte ett dugg nervös, har alldele för mycket annat på g hela tiden. Vilket är superbra. Å andra sidan har jag inga tvivel över om Lelle är den rätta eller inte så varför vara nervös? Sov gott!

Hej Sverige!

Försöker inte göra er avis eller så men just nu sitter jag på altanen till vår bunge och tittar ut över ett aquablått vatten, vit sand och klarblå himmel. Det är så varmt så jag måste ha skjortan när jag badar, annars bränner jag huden av mig. Men här på altanen är det skugga och vinden smeker runt. Oj, nu tog min Lemon Shake slut så jag tror jag tassar ner i vattnet nu.

Framme i paradiset

Det är ett obeskrivligt lugn som faller över oss så fort fötterna nuddar vattnet. Vi anländer till Koh samet via spead boat och får hoppa av ca 2 meter från stranden. Lelles bror med familj och pappa med fru tar emot oss och alla handväskor. Resten av bagaget anländer 2 timmar senare tillsammans med massa små pallar i guld…troligen saker som ska vara med på cermonin på lördag. Herman kunde inte vänta med att bada tills badkläderna anlände i stora resväskan utan plumsade i med blöjan på.

Nu saknar vi bara några få vänner sen är bröllopsgästlistan komplett. Line med familj anländer typ nu och Inga-Lis och Liza kommer i morgon kväll.

Vi har badat, ätit grillade tigerräkor och sjöräkor, druckit massor av lemon shakes och har sand i hela bungalowen. Feeling happy!

På väg mot spead boat.

Herman flirtar med morfar på andra sidan båten.

Hela gänget badar.

Lelle har simmat ut till flotten.

Morfar, Natalie och Herman.Man ser vår bungalow i bakgrunden. Lelle, Herman och jag bor i nr 2 från vänster.

Jag kollar om nätet funkar från sängen. Det gör det.

Pang!

Mot Koh Samet!

Bussresan från Bangkok till Koh Samet gick bra. Flera av oss lyckades somna en stund. Fast vi fick punka ungefär halvvägs men som tur var ca 50 meter från en däcklagningsfirma. Snacka om tur i oturen.

Pang! sa det och så gick däcket sönder ca 50 meter från en däcklagningsfirma…

Herman hade somnat så Lelle fick inte komma ut ur bussen på bensträckarpaus.
(Kolla, Gunnar, Lelle ÄR med!)

Anne och Kylle travade iväg till macken berdvid för att handla dricka.

Hål-i-govet-toan på macken.

På väg mot hamnstaden Ban Phe stannade vi och åt lunch, här är en del av den stora grönskande restaurangen som vår koordinator Tuen hade rekommenderat.

Herman fotar loss med kameran.

Vårt gäng.

Herman och Justin kastar mat till svanar, ankor och fiskar.

GLASS i stora lass!

Halva gänget vid långbord på restaurang Soda.

Knuff på dig morfar! Hahahahahahaha…

Mumma! The SAS-menu.

Efter vår fantastiska måltid på Soda (för ynka 340 bht per person) drog jag med Lasse, Lena, Monica och Mats på glassjakt. Swensens finns överallt. ÖVERALLT sa jag och tog för givet att det skulle ligga typ 100 meter från vårt hotell. Vi går längs Sukhumvit, sa jag och så gick vi med snabba steg längs alla gatustånd. Ojoj, sa jag, nu är vi snart vid Siam och dääär finns det Swensens ice cream. De andra var lite skeptiska. Och jag insåg efter ett tag att det var rätt så fel av mig och att vi var rätt så långt från Siam. Som tur var hade jag glada musketörer i följe så de stod ut med min glassjakt ett tag till och slutligen tronade (inte Swensens men…) Haegen Daez upp framför oss. Klockan var typ 22.15 men this is Bangkok så självklart var det öppet och jag beställde 4 kulor varierande chokldglass med M&Ms chokladpastiller till och tog sedan lycklig tåget hem med fullproppade vänner.

P.S. Mats påpekade senare att det var självklart att jag trodde Swensens fanns överallt eftersom de finns överallt inne i shoppingcenter och det är ju där jag är i vanliga fall.

Här är lite mer Bangkokbilder:

Thaiboxning på tisdagskvällen lockade några av gästerna.

Konstig sushi-restaurang med ”löpande-band” och dop-i-grytan-mat.
(Ja, nu saknas Lelle igen, Gunnar, jag kanske har glömt honom hemma?)

En mycket trött Herman somnar medan han dricker.

Äpplen är goda i värmen.

Tove bloggar, Herman fotar.

Nu är det dags för middag!

Så var det dags för vår första gemensamma middag. Alla som flugit ner och som är i Bangkok nu ska träffas på Soda för en smarrig thaimåltid. Förhoppningsvis med ”the SAS-menu” bestående av diverse rätter som man inte hr helt koll på i förväg. Efteråt blir det kanske skybar på något höööögt ställe men jag har mått lite kyvigt så jag vill bara sova just nu. Herman hade en jobbig jobbig natt med ont i magen och hemlängtan. Men idag är han glad och pigg som vanligt. Vi sov till halv tio…tror inte vi gjort det sen innan Herman. Myyyyysigt. Fast vi missade frukosten. Fick springa över på 7eleven och shoppa vitt svampmjukt rostbröd, yoghurt och jos. Det gick bra det med.

Hej då!

Thailändare är såååå förtjusta i barn. Visserligen var de ÄN mer förtjusta i Herman förra året då han bara var 11 månader men även i år vill de flesta ta i, klappa, krama och bära på honom. De vinkar och ler och de försöker få tag på honom då han springer och gömmer sig bakom mamma. Men han vinkar oftast tillbaka och tar gärna i hand. I går morse vid frukost vinkade värdinnan hejdå och sa: Bye, bye! Varpå Herman glatt svarade: Bajsa! Vi började småfnittra. Värdinnan tittade på oss och frågade vad han sagt. Oh…eh…he just said goodbye, ljög vi. Hon svalde betet och vi tog hissen upp till oss.