Småfåglarna i trädet

Det bästa med mitt kontor är att det ligger så nära hem. ca 20-30 minuter tar det att vandra från port till port. Man kan ta typ 3 olika vägar så man inte behöver gå samma sträcka varje dag. Och på vägen sjunger fåglarna i träden. 

Pip pip pip pip kvitter….

Japp, här sitter jag. Man se mig inte på bild eftersom jag är ett spöke och inte syns på foton. 

Dumma tunnelbana!

Står i Liljeholmen och försöker åka till kontoret men den dumma tuben dyker aldrig upp. Först var det 8 min kvar så jag väntade och väntade och när minuterna blev 3 ändrades skylten till 11 min. Stress! Herman sjuk idag med så jag kastar mig till jobbet, eller försöker åtminstone, och avlöser Lelle vid lunch. Jag saknar att få jobba jobba jobba!

Fy bubblan vilken vecka!

Skrivet av Tove

Den här veckan har jag varit olydig. Det började med den nedrans förkylningen och sen fastnade jag vid vårt höga matsalsbord och här sitter jag än. Mitt kontor har stått tomt hela veckan. Jag har varit fruktansvärt ofokuserad och inte jobbat så bra som jag borde och dessutom fuskat med mitt strikta matschema (sa jag förresten att jag gick ner ett kilo förra veckan?). Jag blir så trött på migsjälv.

Fast lite duktig är  jag ändå. Just nu försöker jag lära mig CSS så att jag kan göra mer avancerade hemsidor. Hittils har sidorna varit okej men lite stela och jag känner att mina kunskaper inte riktigt räcker till. Så jag sitter och går igenom lektionerna hos en webbskola. Jag har lärt mig HTML-koda och lite CSS. Nu är det dags för JAVA. Svårt svårt svårt men det ska gå. Good Luck Tove!

På plats i darrigt hus

Nu får de klara sig själva ett tag…

Det känns som marken gungar under mig. Kanske beror det på jetlag från Thailandsresan eller på jetlagen från 1 år som mammaledig. Men jag är på plats. Andra dagen på mitt nya kontor. Bord, skåp och byrå, papper, kuvert och suddgummi oxå på plats. Fast ingen papperskorg än så länge.

Så sitter jag här och tittar ut på det grådassiga utanför och undrar hur Herman och Lelle har det. Det känns så spännande att få börja jobba igen men så skumt. Jag vimsar omkring på morgonen, försöker samla ihop mig men hittar bara halva av allting.

Jag går  till jobbet precis när det börjar ljusna. Det glittrar i fönstren av Jakobs Stegar överallt. Och ett litet pirr i magen när jag öppnar dörren till mitt kontor. Lite läskigt men som jag har längtat! 

Lelle är numera pappledig på heltid. Borde jag vara orolig?