Nightmare on H-street

Det är mörkt och svalt i sovrummet. Gardinerna fladdrar lite vid det öppna fönstret och ute hörs tunnelbanans gnissel mot spåret. Annars är det tyst. Så plötsligt hörs det väsande andetag och slemmiga, sugande ljud. Det väser och morrar lite, tuggar och sugs. Intensivt och konsentrerat. Som att någon äter på något. Eller någon? Jag känner med handen bredvid mig och stöter ihop med något mjukt, blött och lite kladdigt. I mörkret glimmar två ögon till. Jag ligger helt stilla ett tag och bara lyssnar. Till slut säger jag högt: men Bob, sluta nu och sov istället.
Så tittar jag ner på Bob som möter min blick allvarligt. Hans ena hands alla fingrar fortfarande inne i munnen och dreggel rinner nerför hakan. Han tittar på mig så en lång stund. Sen tittar han ner igen och fortsätter tugga på sina fingrar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: