Det magiska ordet.

januari 6, 2013

Herman: Pappa!!! Kan du hjälpa mig?
Jag:           Jag hörde inte det magiska ordet.
Herman: HokusPokus?


Modemonster

november 23, 2012

Jag är så himlans avundsjuk på alla dessa små miniatyrmodemonster till 2åringar. Flickorna har mjuka små glitterkappor i mink-imitation och små rosa tyllkjolar och dessutom Hello Kitty-spännen i håret. Jag fick hålla till godo med bruna utsvängda velorbyxor och pottfrilla när jag var i deras ålder.

20121123-092345.jpg
Om 30 år kanske Bob kommer skriva och klaga på att han inte fick ha tyllkjolar och Hello Kitty. Men han har iallafall glittermössa och klänning. Jag fick hålla till godo med två nattlinnen ovanpå varandra om jag ville vara prinsessfin.


Kalastankar och mörker

november 19, 2012

Hermans 5-årskalas har fått skjutas upp på obestämd tid. Lelle ligger fortfarande nere för räkning och jag försöker hålla familjen hemifrån så mycket det bara går. Och det går. För det mesta. Men ibland är vi hemma och högljudda och stökiga. Och Lelle tittar upp från sjuksängen och gör heroiska insatser. Som att klä barnen inför dagis, borsta tänderna på dem och laga middag. Men sen tar orken slut igen.

När jag förklarar för Herman att hans pappa inte klarar av ett barnkalas hemma just nu säger han allvarligt: men det kan vara mörkt på mitt kalas. Det gör ingenting. Och jag ska säga till alla kompisar att de inte får tända lamporna.

Det är så fint så man gråter lite inombords.

20121119-090955.jpg
Maskerad ska det vara. Herman vill vara fladdermusmannen. Han med ”vantel” och som kan flyga.


Love is in the air

november 18, 2012

Jag: Mormor och morfar kommer och hämtar dig på dagis i morgon. Och Bob såklart. Och kanske Freija.

Herman: JA! Å hoppas hoppas att Freija också kommer.

Lååång tystnad.

Jag: Är du kär i Freija?

Herman: Japp. Jag ska gifta mig med henne.

Och morfar.

Fast morfar är mycket större än mig så han har nog redan dött.

Giftastycke? Freija och Herman redan vintern 2009 (på en solig strand i Thailand). 

 


Min man är helt sjuk i huvudet

november 16, 2012

Och tänk! Trots att han är det så gör han sånt här åt mig:

20121116-202514.jpg
Troligtvis är Lelle drabbad av godartad hjärnhinneinflammation. Han ligger mest nerbäddad i ett mörkt rum just nu och hoppas på bättre tider.


14 november

november 14, 2012

Vissa dagar tuggar på i samma gamla hjulspår. Man lämnar på dagis och förhoppningsvis kommer man ihåg att även hämta på dagis och så äter man korv med ketchup och godis, streamar nån skit på datorn och somnar alldeles försent.

Och så finns det andra dagar. Som skärskiljer sig och som man minns lite Extra. Som den 14 november 2008 till exempel. Lelle friade och vi åt räkor och potatis på en strand i Thailand.
För att inte tala om den 14 november 2009. Då vi gifte oss på samma ö och fick fira med massvis av vänner och lokal-tv-teamet.

Den 14 november 2012 kommer kanske inte gå till historien som den mest romantiska bröllopsdagen men den var minnesvärd ändå.

Den började med att Herman vaknade 04.48 och vägrade somna om. Får jag gå upp snart? Nej! Ska vi inte gå upp snart? Håll tyst, mamma vill sova!

Efter det vart det mest sjukhushäng och blodprover och röntgen och annat tjafs på grund av Lelles 3-dagarsmigrän som vägrade ge med sig.

Vid middagen valde Bob att bränna fingret på spisplattan för att två timmar senare testa om glödlampan var lika het. Det var den.

Alldeles för lite barajagochlelle och alldeles för mycket läkareivitarockarochbarnsomhopparisoffanfastdeintefår. Jag har ingen aning om vad 3:e årets bröllopsdag har för fjantigt namn, om det är bomull, trä eller kristall, men jag kommer att kalla den för Röntgen.

20121114-211900.jpg
Sjukhusskoöverdrag som man alltid glömmer ta av sig…


Vita arkivet…

november 3, 2012

Å, alla dessa trevliga samtalsämnen man kan ha med en snart 5-åring…

– Mamma, när du har dött, då ska jag sätta en staty av en hund vid din begrav.
– Oj då! Vad fint. Men jag gillar ju inte hundar så mycket. Kan jag inte få en staty av något annat istället?
– Jo, det kan du…hmm…då ska du få en staty av en köttätande dinosaurie.
– Nämen så trevligt. Ja, det vill jag ha!
– Och så ska jag sätta dit en svensk flagga. Den ska sitta på dinosauriens huvud.
– Jaha.
– Och så ska det vara en text där det står: det här är Hermans mammas begrav.
– Åååoooj, vad fint.
– Och så ska jag ställa dit en kanon ifall det kommer tjuvar för då bara boom krasch bang och tjuvarna bara uhhhaaaaaääää….
– Fast du, Herman, behövs det verkligen en kanon oxå? Tror du inte det räcker med en staty av en köttätande dinosaurie för att skrämma bort tjuvarna?
– Näää, det ska vara en kanon som skjuter kantiga stenar. Mamma, man kan dö om man får en kantig sten på sig. Och så kommer polisen och bara frågar: var det du som dödade tjuvarna? Och då säger jag: ja, jag vaktar min mammas begrav!

20121103-142324.jpg
Sådärja, om jag dör före er, kära läsare, kan ni hjälpa Herman att fixa så det blir sådär fint vid min grav?