Vad svarar man på det?

Jag: Herman, nu är det dags att städa, du får plocka upp napparna som du slängt på golvet så plockar jag upp klossarna.

Herman, lugnt sittandes i soffan: NejTACK, mamma!

Nu är jag din bebis

När vi åker bil sitter jag bredvid Herman i baksätet. Då händer det ibland att jag lägger mitt huvud i Hermans knä. Inte för tungt, för jag vill inte pressa ner hans lilla ben. Lätt lätt ligger mitt huvud mot hans lilla kropp, näsan inburrad i hans mage. Då får jag lite klappar i håret och ibland lägger han sitt huvud på mitt huvud. Det är så himla mysigt.